Knight och Fröken Snorkas

Nu har jag lyckats med konstycket att fotografera ett riktigt bra kort på en av våra "doldissar" här hemma. Hon heter Knight och blev funnen av yngsta dottern för ca 5 år sedan i närheten av vårt hus. Vems unge det var fann vi aldrig ut men hon var liten och ynklig. Idag är hon en katt som inte syns så mycket, hon är stolt men envis. Hennes päls är tjock nästan som den var i flera lager och hon är en katt som aldrig går ut. Hon äter aldrig rester utan kattmaten ska vara hård och av märket Iams.

Mitt eget sockergryn Snorkfröken är mycket lätt att fotografera men hon är en katt som tar alla tillfällen sommartid att smita ut. I somras tror vi dock hon fick en minnesbeta när hon fick stanna ute en hel natt.
K plockade ner henne ur en stor lönn med hjälp av en stege och det regnade. Sedan dess har hon inte tittat åt någon ytterdörr. Hon blir 8 år nästa sommar och är äldsta av våra innekatter. Hon älskar värme, el-element eller den varma brasan fast hon har så mycket päls. När jag retas med henne kallar jag henne fröken Snorkas av den nobla ätten Snork ;0}