Jag har en ganska annorlunda katt i mitt kattgäng. Han är troligen 5-6 år, lagom långhårig med en flygande gång likt en fågelhund. Döpte honom till Elvis för det passade hans utseende, både oborstad och sofistikerad, lite fräck och lite elegant. Att han sedan är så genomsnäll och larvig nästan på gränsen till galenskap visst jag inte då. Han försvann för ca 2 år sedan och yngsta dottern berättade att han fanns i närheten för hon hade sett honom ett par ggr i något högt träd. Vad han levde av vet jag inte men när han kom tillbaka i juni 2011 var det bara en päls runt en mycket mager katt. Han behövde avlusas, avmaskas och han behövde massor av näringsrik mat. Alla katter som är snälla tycker han om, bråk skyr han som pesten och han är livrädd för ilskna katter o småbarn. Idag är han trogen som en hund och omdöpt till Memphis men någon huskatt blir han tyvärr aldrig. Jag får klappa honom ibland en kort stund och det är en ynnest.
